Hon vann "Elevator pitch" – vill skapa en gemensam trädgård på Kirseberg

Jenny Kirsten Bille vann Malmö Tillsammans "Elevator pitch" på Backanatten, med sin idé om en "Community Garden" som ska stärka samhörigheten i området.

Jenny Kirsten Bille vill anlägga en gemensam trädgård. Förutom att bidra till den fysiska miljön tror hon att det hade fått många positiva, sociala effekter i stadsdelen.

Utgångspunkt i ett lokalt behov, en inkluderande ansats och ett fokus på samverkan och mobilisering av lokalt engagemang, samt en tydlig koppling till FN:s Globala hållbarhetsmål. Så motiverade juryn beslutet när Jenny Kirsten Bille utsågs till vinnare av Malmö Tillsammans “Elevator pitch“ på Backanatten i november.

– Det här är en plats där människor bryr sig om sin stadsdel, och man har en historia av att göra det, berättar Jenny Kirsten Bille.

– Kirseberg har mycket människor med olika bakgrund och i olika åldrar. Att skapa gemensamma miljöer i stadsdelen för dem tror jag skulle vara väldigt framgångsrikt. Det skulle leda till att sammanhållningen kvarstår och utökas, och att det blir lättare att komma in i området, säger hon.

Jenny Kirsten Bille flyttade till Kirseberg för drygt 13 år sedan, samtidigt som hon läste till landskapsingenjör i Alnarp. Från sovrumsfönstret har hon utsikt över gräsmattan bakom Kirsebergs kyrka – en stor grönyta inramad av träd.

Här är platsen där Jenny Kirsten Bille hoppas att det ska bli en trädgård med fokus på hållbarhet och långsiktig odling.

– Jag har alltid tänkt “varför är det bara en gräsmatta?“. Det är en lekplats bredvid, men det är fortfarande en odefinierad yta. Jag har sett hur den har använts under åren och det har inte funnits någon optimal användning, säger hon.

Därför hoppas Jenny Kirsten Bille att man snart ska kunna ta det första spadtaget och skapa en “Community Garden“ på platsen – en öppen trädgård där Kirsebergsbor får vara med och odla såväl som skörda.

Fokus ska ligga på att odla hållbart och att odla sådant som inte kräver allt för mycket skötsel. Jenny Kirsten Bille vill se en trädgård som växer upp under flera år, och som odlas fram i etapper, snarare än ettåriga växter som man bara skördar en gång. Och det som odlas ska vara fritt för alla att skörda.

De olika kålsorterna som växer i Jenny Kirsten Billes egen trädgård är bra exempel på sånt som inte kräver så mycket skötsel och som kan växa i flera säsonger.

– Jag har haft min trädgård som experimentplats. Jag har provat ut växter som ger en stabil utemiljö som inte behöver så mycket skötsel. Man ska kunna skörda, platsen ska gynna bin och pollinerare och vara en bra plats rent hållbarhetsmässigt, säger hon.

Jenny Kirsten Bille tror också att en gemensam trädgård kan bidra till arbetet med att möta olika samhällsutmaningar.

– Att ha gemensamt ansvar för sin utemiljö, det tror jag gynnar alla egentligen, och att det kan bli en trygghetsfaktor och fungera ensamhetsförebyggande. Generationer kan mötas och lära av varandra, folk kommer med olika bakgrund och kan bidra med kunskap. Och en trädgård är en väldigt demokratisk plats – den växer, och vi växer, säger hon.

Malmöakademin ger verktyg för samverkan kring samhällsproblem

Att samverka är nödvändigt för att ta sig an samhällsutmaningar – men hur samverkar man på bästa sätt? Det får deltagarna i Malmöakademins kurs Medskapa förändring lära sig.

Ina Andersson, Sensus Studieförbud, och Verenice Bengtsson, Malmöandan, tillsammans med David Ershammar, en av ledarna för kursen som Malmöakademin arrangerar.

Sedan 2018 har Malmöakademin arrangerat olika kurser, bland annat Medskapa förändring, som handlar om att driva medskapande processer i komplexa miljöer. Kursen riktar sig till personer som jobbar med projektledning, processledning och liknande, men även de som är aktiva i föreningslivet eller inom hållbarhet och social förändring.

Den senaste kursstarten var i oktober och bland deltagarna finns representanter från både ideell sektor, näringslivet och staden.

– Komplexa miljöer är antingen där du ska samverka över organisationsgränser eller över gränsen mellan det offentliga, privata och ideella, säger Malmö Tillsammans projektmedarbetare Ina Andersson från Sensus Studieförbund, som är en av de som går kursen just nu.

Malmöakademin skapades som ett svar på behov som uppstod på en workshop som arrangerades 2018 av nätverket Forward Malmö. Utgångspunkten var vilka behov som finns för att ambitionen om Malmö som en jämlik och hållbar stad ska kunna förverkligas.

– Grundtanken med kursen är att samverkan och att jobba tillsammans är nödvändigt för att ta sig an de samhällsutmaningar vi står inför, och då måste vi ha effektiva arbetssätt och lära oss hur vi fungerar ihop, säger Ina Andersson.

– Det handlar också om medskapande med de som våra projekt och initiativ är riktade till, som medborgare och boende. Hur kan vi samskapa med lokala föreningar och hur bjuder vi in alla de som är viktiga att de deltar i våra processer och samtal?

Mycket av kursen handlar om samarbetsövningar och att lösa problem med hjälp av varandra. Men kursen ger också konkreta verktyg för hur en processledare ska engagera och inspirera folk till att bidra. Och såklart är kursen ett bra tillfälle att knyta nya kontakter.

– Det ger mycket möjlighet till samarbete och att träffa nya människor och få höra om andra projekt och initiativ, säger Ina Andersson.

Kursen innehåller även en teoretisk del som handlar om hur man kan se på samhällsutmaningar och problem som man möter. Det tror Ina Andersson är viktigt att ta med in i arbetet med Malmö Tillsammans:

– Det är ett sätt att tänka kring precis de här problemen som vi tar oss an. Det handlar om samhällsutmaningar och att se de som komplexa problem, för då finns ett sätt att ta sig an dem. Ska man agera först eller analysera först, i vilken ordning ska man ta sig an problemen?

Ina Andersson tror också att kursen ger henne verktyg för att utveckla den samverkan som sker inom Malmö Tillsammans.

– Malmö Tillsammans är ett samverkansinitiativ mellan det offentliga, privata och civilsamhället. Att få oss att samverka har varit en utmaning under projektet och att gå en sån här utbildning ger ett sätt att tänka till kring och utvecklas i vår samverkan, säger hon.

Läs mer om Malmöakademin och deras olika kurser och verksamheter på http://www.malmoakademin.se/.

Fritids– och kulturhuset vill bidra till utvecklingen av Kirseberg

Bibliotek, mötesplats, dans, fritidsgård och Backanatten – det är bara exempel på vad som pågår i tegelhuset som utgör Kirsebergs fritids– och kulturhus. Men Ulrika Hybrant vill se ännu mer liv i huset, och hoppas att det ska bidra ytterligare till utvecklingen av området.

Ulrika Hybrant vill göra Kirsebergs fritids- och kulturhus till en levande mötesplats igen.

Ulrika Hybrant är den drivande kraften på Kirsebergs fritids– och kulturhus. Hon jobbar med att samordna och utveckla huset och dess innehåll, och hjälper bland annat Kirsebergsbor att arrangera evenemang i husets lokaler.

– Det är väldigt sällan jag som bokar in saker, mycket handlar om att Malmöborna antingen gör saker själva eller samarrangerar med mig, säger hon.

Tegelhuset ekar sent 60-tal och ser kanske inte mycket ut för världen, men i huset rör sig både pensionärer, låntagare på biblioteket, ungdomar och teaterbesökare. Bland aktiviteterna finns såväl dans och kampsport som mötesplats för äldre och en fritidsgård. Enligt Ulrika Hybrant finns dock mycket outnyttjad potential.

– Det skulle kunna vara en nod där man byter idéer och resurser, eller en hubb för delningsekonomi. Den sociala hållbarhetsaspekten är superviktig, att det finns platser att mötas på. Vi skulle kunna göra mer av det tänker jag.

– Det är ett underutnyttjat hus med mycket möjligheter, fortsätter Ulrika Hybrant.

Bild från "Elevator pitch" på Backanatten i november.

I oktober arrangerade Malmö Tillsammans idéverkstad med ungdomarna på fritidsgården och på Backanatten arrangerades “Elevator pitch”. Under både idéverkstaden och Backanatten lämnades flera idéer om hur huset, och området i stort, kan utvecklas och flera betonade vikten av en levande mötesplats. På Backanatten höll Malmö Tillsammans också ett panelsamtal, där författaren Anna-Margrethe Thagaard bland annat berättade om den viktiga roll som Kirsebergs bibliotek spelade på 70-talet när många Kirsebergsbor mobiliserade sig för att utveckla stadsdelen.

Nu är förhoppningen att fritids– och kulturhuset, genom samarbetet med Malmö Tillsammans, återigen ska bli en central mötesplats i området med stor variation av innehåll och verksamheter.

Varför är det så viktigt med en levande mötesplats i sin stadsdel?

– Att kunna vara delaktig, påverka och göra något positivt i sitt närområde är superviktigt. Där fyller vi verkligen en funktion eftersom man får lov att vara delaktig här. Att skapa och bidra gör att man får en positiv anknytning till sitt närområde och att man kan känna stolthet, säger Ulrika Hybrant.