top of page
Persborg

Aktuellt

Emilia anser att demokratin inte är lika självklar idag, och som motreaktion vill hon grunda en tidning som ska handla om mänskliga rättigheter.

- Tror vi inte på samhället eller demokratin så förstörs det, säger hon.


Emilia tog kontakt med Malmö Tillsammans och får nu stöd genom Idétorget för att komma igång med tidningen.


Sveriges demokrati mår inte så bra och är inte längre lika självklar, menar Emilia. Därför vill hon starta en tidning som hon hoppas och tror ska kunna inspirera och engagera fler medborgare i frågor om mänskliga rättigheter.


Vi ställde några frågor till Emilia!


Vem är du och vad är din idé?

- Jag heter Emilia och bor i Malmö. Det jag brinner för är samhällsfrågor och kultur. Sedan är jag en väldigt social och kreativ person. Min idé är att starta igång en tidning som granskar mänskliga rättigheter i Skåne. Tidningen ska vara politiskt obunden och är till för alla som brinner för mänskliga rättigheter.


Vad inspirerade dig till att ta steget vidare med din idé?

- Anna Lindh, en klok politiker, sa en gång "uppgivenhet är vår främsta fiende", vilket är bokstavligt talat sant. Tror vi inte på samhället eller demokratin så förstörs det. Bakgrunden till att jag blev intresserad av mänskliga rättigheter är att jag alltid har bekymrat mig över hur politiker och partier objektifierar intersektionella grupper helt öppet. Sedan att jag själv felbehandlades inom vården väldigt länge, i flera år. Det är jag inte heller ensam i att vara med om. Vård och omsorg är också en mänsklig rättighet. Det som hände mig var det som främst motiverade mig och fick mig att vilja agera för mänskliga rättigheter. Det finns mycket att göra i Skåne när det kommer till mänskliga rättigheter som representation och motverka hatbrott mot förtroendevalda, journalister och vanliga medborgare. Sexism, rasism, funkofobi, homofobi och transfobi hänger ihop och måste motverkas. Därför måste en tidning om mänskliga rättigheter göras!


Vad hade hjälpt dig att komma ännu längre med din idé?

- Jag behöver människor som vill engagera sig så en tidning blir av och som är intresserade av att jobba med detta. Drivkraft, respekt för andra och att man brinner för mänskliga rättigheter är viktigast! Och att man är beredd på att lägga ner ett hårt arbete på tidningen

nu och i framtiden. Det som hade hjälpt mig ännu mer är om det finns politiskt obundna föreningar och organisationer som står för mänskliga rättigheter, som vill bidra till idén om en tidning för mänskliga rättigheter.


Vill du vara med och bidra till Emilias tidning som skribent, kommunikatör, fotograf, layoutare eller researcher? Eller har du också en idé som du vill ha stöd för att förverkliga? Hör av dig till oss genom att skicka ett mejl till ideer@malmotillsammans.se.

I juni var Malmö Tillsammans i Köpenhamn på två olika studiebesök.


Rikke jobbar som projektledare inom ombyggnation och förnyelse på Teknik– och miljöförvaltningen, Köpenhamns kommun.


Tillsammans med en kollega på sin avdelning tog hon emot Malmö Tillsammans på ett studiebesök för att prata om cirkulär ekonomi och hållbar förnyelse av städer och byggnader.


Du jobbar med cirkulär ekonomi och innovationer inom bygg, berätta mer!


– Genom vårt cirkulära innovationsförlopp finner och stöttar vi entreprenörer som utvecklar lösningar som främjar cirkulär ekonomi inom byggsektorn för att minska resursförbrukning, avfallsmängder och CO2-utsläpp. Innovationsprocessen består av kompetensbyggande workshops för entreprenörer med presentationer från relevanta aktörer från sektorn och fokus på cirkulärekonomins utmaningar inom bygg, materialflöden och företagande. Fyra startups väljs ut för vidare mentorskurser med relevanta professionella konsulter samt validerings- och utställningsaktiviteter.


Vad är det roligaste med det du gör och vilka är de största utmaningarna?


– Det roligaste med projektet är att träffa de kreativa entreprenörerna och se deras vilda idéer komma till liv. De har ett inspirerande mod och driv. De största utmaningarna är att omställningen inom byggsektorn på många sätt är trög och långsam, och det kan vara mycket svårt att introducera nya innovativa idéer av många komplexa skäl. Därför är det också svårt att hitta entreprenörer som vill jobba med utmaningar inom byggbranschen.



Rasmus jobbar på MakerSpace NV. Tillsammans med projektledare visade de upp verkstaden som riktar sig till unga som vill lära sig om, och utvecklas inom, det tekniska fältet.


MakerSpace NV är en del av en mötesplats för områdets ungdomar som jobbar med social hållbarhet i ett utsatt område.


Vad gör ni på MakerSpace NV?


– Vi ställer våra lokaler till förfogande för barn, unga, familjer, skolor, föreningar och företag, med syfte att bygga en bro för barn och unga för kreativ utbildning och med målet att skapa en verkstadsgemenskap för vårat lokalområde.


Vad är det roligaste med det du gör och vilka är de största utmaningarna?


– Det allra bästa är när vi ser de unga få aha-upplevelser, när de upptäcker vad de kan och hur roligt det är att använda sin kreativitet. Vår största utmaning är att skapa tillräcklig medvetenhet om oss själva så att alla de vi skulle vilja arbeta för och med kan ta del av våra erbjudanden.

I våras blev den gröna lokalekonomiska analysen på Brf Ida klar och under Skåne Innovation Week presenterade Nils Phillips, Malmö Tillsammans, och Qasim Cheema, Brf Ida, sina erfarenheter och vad analysen har resulterat i.


Nils Phillips och Qasim Cheema som har jobbat med LEAn tillsammans med Sara Gottschalk.


Sedan krisen i bostadsrättsföreningen Ida på Rosengård för ett par år sedan, har ett intensivt arbete pågått med att utveckla och förnya föreningen. Den gröna lokalekonomiska analysen som genomfördes i föreningen med Malmö Tillsammans och Sara Gottschalk, doktorand vid Malmö Universitet och Linnéuniversitetet, gick därför hand i hand med föreningens arbete och satte fart på några av drömmarna och idéerna som redan existerade.

– Man synliggör behov, resurser, och utmaningar lokalt med de förutsättningar som finns och ser var de överlappar, berättade Nils Phillips när LEAn presenterades under Skåne Innovation Week.

– Grön LEA innebär att man lägger på ett hållbarhetsraster, så det är väldigt nytt på många olika sätt – även för att det är den första urbana LEAn, sa Nils Phillips.


Under en av träffarna med de engagerade i föreningen bildades en idébank. Flera av idéerna jobbar de vidare med idag.

Qasim Cheema är administrativ förvaltare i föreningen. Enligt honom har LEAn varit ett bra verktyg för att lyfta medlemmarnas idéer och tankar om föreningens utveckling.

– Ett av våra delmål är att öka den sociala och ekologiska hållbarheten på Ida. Då är det en viktig del i vår utveckling att utveckla våra fastigheter. Vi träffade Sara och Nils och det var en jättebra start, sa Qasim Cheema.

Det finns flera tomma lokaler i föreningens hus, och ett av resultaten efter LEAn är arbetet med att starta upp olika verksamheter i lokalerna. Redan nu är en skönhetssalong på väg att byggas, och det finns även planer på en cykelverkstad, café, lokaler för föreningslivet och näringslivet samt en second hand-affär.

– Vi samlar in gamla cyklar, de här cyklarna kommer vara en del av Idas cykelverkstad. Med cykelverkstaden ser vi behov, som att det finns en stor skillnad mellan vem som har körkort och tillgång till bil, vad det gäller jämlikhet. Hur kan vi arbeta med jämlikhet, så att fler kvinnor har möjlighet att ta sig ut från området? Då är cykel ett bra alternativ, sa Qasim Cheema.


Mycket statistik samlades in för att utgöra grunden till LEAn. Där kunde man bland annat konstatera att 94 procent jobbar utanför området, och att många pendlar med bil.

Hållbar mobilitet i stort blev ett av huvudspåren som LEAn landade i, och föreningen har börjat undersöka möjligheterna till att starta en bilpool. Idag pendlar en stor del av de boende ut från området med bil, men det är dyrt med bil och råder ständig brist på parkeringsplatser.

– En av deltagarna tog initiativ att starta den här processen. Vi tog fram olika förslag och hittade företag som jobbar med bilpool, men inget av företagen ville sätta sina bilar där – för att det är Rosengård. Det gav oss ännu mer kraft att starta en egen bilpool. Vi hittade ett företag som har systemet färdigt, så vi hoppas få igång det inom de kommande månaderna med en första bil, sa Qasim Cheema.

Enligt Qasim Cheema är det viktigaste för föreningen inte att satsa på det ekonomiska kapitalet, utan det sociala. Projekt som LEAn förenar de boende och visar också att Brf Ida vågar ta täten i utvecklingen, vilket Qasim Cheema hoppas ska inspirera fler till att ta steget:

– Vår utveckling kommer inte gå framåt om inte alla i området vill. Utveckling av Ida är utveckling av Rosengård.


Ladda ned rapporten här:

RÄTT BRF IDA (214 × 301 mm)(2)
.pdf
Ladda ner PDF • 19.64MB

Siffror från den gröna lokalekonomiska analysen

  • 1727 boende, varav 20 procent är under 16 år och 20 procent över 65 år.

  • Disponibel inkomst för 2019, alla hushåll tillsammans, var 237 636 000 kr

  • 43 företag finns i kvarteret

  • 94 procent pendlar ut från området till arbetet

  • Boende i Brf Ida har lägre koldioxidutsläpp per person: 7,7 ton jämfört med 9,1 ton som är genomsnittet i Sverige

bottom of page