När representanter från Sveriges kommuner och regioner (SKR), Nässjö kommun och Helsingfors stad möttes stod medborgarbudget på agendan. "Om man jobbar med medborgarbudget är det ett sätt att låta medborgarna vara med och ta ansvar för att utveckla ett demokratiskt och hållbart samhälle" sa Malin Svanberg (SKR).
Se webinariet i efterhand här.
Den 4 november bjöd Malmö Tillsammans in till ett webinarium med tema medborgarbudget. Gästerna som bjöds in representerar Sveriges kommuner och regioner (SKR), Nässjö kommun och Helsingfors stad –Om man jobbar med medborgarbudget är det ett sätt att stärka inflytande och delaktighet och ett sätt att låta medborgarna vara med och ta ansvar för att utveckla ett demokratiskt och hållbart som alla arbetar med medborgarbudget på ett eller annat sätt.
Medborgarbudget som verktyg föddes i den brasilianska staden Porto Alegre där den första budgeten genomfördes redan 1989. Sedan dess har verktyget använts på flera olika platser i världen – bland annat i Frankrike, USA och Finland, men även i mindre skala i Sverige.
Malin Svanberg jobbar på Sveriges kommuner och regioner, som sedan 10 år tillbaka har arbetat för att stötta svenska kommuner i arbetet med att införa och testa medborgarbudget.
– I en svensk kontext är det främst mindre städer och kommuner som jobbar med den här frågan. Men även Göteborg har börjat jobba med detta nu, sa Malin Svanberg under webinariet.
Medborgarbudget kan se ut och fungera på olika sätt, men gemensamt är att det börjar med ett politiskt beslut, varpå medborgare får lämna önskemål och idéer. Därefter får medborgarna rösta, och sedan används en avsatt budget till att genomföra de idéer som fick flest röster. Tanken med medborgarbudget är att medborgarna själva ska få bestämma var pengarna i sin stad eller kommun ska gå, och även stärka den demokratiska processen där medborgare får vara med och bestämma över sitt närområde.
– Om man jobbar med medborgarbudget är det ett sätt att stärka inflytande och delaktighet och ett sätt att låta medborgarna vara med och ta ansvar för att utveckla ett demokratiskt och hållbart samhälle, sa Malin Svanberg.
I Sverige har bland annat Nässjö kommun arbetat med medborgarbudget. Där är arbetet fokuserat på mindre orter runtom i kommunen. Några av de konkreta förändringar som arbetet har resulterat i är badplatser, promenadstigar, skatepark, hjärtstartare och nya lekplatser.
– En sak som har kommit upp väldigt mycket i både utvärderingar och i känslan när man har jobbat är att kommuninvånarna verkligen vill vara med och påverka. Jag har hört nästan enbart positivt om att vi kommer ut, att de känner att vi är intresserade av vad de vill och att de har fått en väg in i kommunen, sa Simon Dagson, Nässjö kommun, under webinariet.
I Helsingfors stad kom den första fasen i arbetet med medborgarbudget igång förra hösten och röstningen har precis avslutats. Under 2022 kommer 75 förslag att genomföras – allt från plantering av träd och uppförande av cykelpumpstationer och fler offentliga toaletter till seminarier om HBTQ+ i skolorna, en ny vinterbadplats och ambulerande missbruksvård.
Innan idéerna ens har genomförts har de sett flera positiva effekter av arbetet, som ökat intresse för staden och beslutsfattande, ett starkare medborgarsamhälle och ökad transparens inom staden.
– Medborgarbudget är ett väldigt bra sätt att vädra lite hur kommunen fungerar, att öppna lite luckor, vara lite mer transparenta och skaka om sina egna rutiner, sa Kirsi Verkka.
– Det kan inte kanske rädda hela demokratin och alla problem vi har i demokratin, men mycket av det här kommer ändå om man börjar jobba med medborgarbudget.
Nils Phillips är projektledare för Malmö Tillsammans, och tror att en medborgarbudget i Malmö skulle kunna innebära mycket positivt för invånarna i staden.
– Det är viktigt att vi hittar sätt att vidareutveckla lokala demokratiska processer och medborgarbudget är ju ett riktigt spännande verktyg där man bjuder in till delaktighet och inflytande – samtidigt som man lyfter fram nya idéer – eller idéer på ett nytt sätt, säger han.