En lokal valuta kan införas i Malmö för att uppnå en mer inkluderande stad, menar professorn Ester Barinaga vid Lunds universitet. Ina Andersson är projektmedarbetare på Malmö Tillsammans och ser gärna en lokal valuta på Östervärn.
Ester Barinaga från Lunds Universitet berättade om verktyget lokal valuta under Malmö Tillsammans lärandelunch.
Ester Barinaga är professor i entreprenörskap vid Lunds universitet och har forskat om lokal valuta. Under Malmö Tillsammans senaste lärandelunch berättar hon om hur lokal valuta kan användas för att uppnå ett mer hållbart och inkluderande samhälle.
– Det finns tre funktioner som vilken ekonomi som helst behöver. Idag uppfylls de av samma valuta, förklarar hon.
De tre funktionerna som pengar behöver uppfylla i en fungerande ekonomi är att fungera som räkneenhet, bytesmedel och för att förvara värde. Ester Barinaga menar att historiskt sett har dessa funktioner uppfyllts av olika valutor. Problemet när det bara finns en valuta är att människor uppmuntras att spendera pengar för att pengarna ska cirkulera och få ekonomin att gå runt, vilket inte är hållbart till exempel vid en ekonomisk kris.
De första lokala valutorna infördes just i samband med en ekonomisk kris, nämligen den stora depressionen på 30-talet. Det visade sig framgångsrikt och ledde till att samhällen kunde blomstra trots den ekonomiska krisen i omvärlden. Sedan finanskrisen 2008 har flera städer runtom i världen infört lokala valutor.
– Ju mer pengarna cirkulerar desto mer ekonomisk aktivitet finns, säger Ester Barinaga.
– Så fort valutan cirkulerar väldigt kort tid blir det läckage. Man försöker få pengarna att cirkulera lokalt.
Med läckage syftar hon till när pengarna försvinner från den lokala marknaden, till exempel till utlandet. Vid en undersökning i en stadsdel i Barcelona visade det sig att en euro bara cirkulerade lokalt i två till tre dygn. En valuta som bara går att använda lokalt skulle därför innebära en större cirkulation av pengar som stannar inom staden eller stadsdelen, och därmed en mer hållbar ekonomi.
Ester Barinaga ser flera möjligheter till en lokal valuta som skulle kunna användas i stadsdelar i Malmö. I praktiken skulle det kunna leda till mer levande och hållbara stadsdelar, där fler blir inkluderade i den lokala ekonomin.
– En lokal valuta som är väldigt stark, designad för att bygga en inkluderande stad, förklarar hon.
Ina Andersson jobbar på Sensus och är projektmedarbetare i Malmö Tillsammans fokusgrupp för området Östervärn. Hon berättar att de är i ett tidigt idéstadie där de ser över möjligheten att införa en lokal valuta i området.
– Det är ett sätt att hålla pengarna inom lokalområdet. Om till exempel en handlare alltid har köpt sin honung i Norrköping, och om det plötsligt går att köpa med lokal valuta från en biodlare på Östervärn, säger hon.
En lokal valuta skulle kunna användas på specifika evenemang eller på specifika platser, där aktörer har sagt ja till att medverka. För de boende finns flera fördelar med en lokal valuta, förklarar hon.
– De exempel som finns har påvisat det här med social sammanhållning. Det stärker det sociala nätverket i ett område, man pratar med nya människor och får upp ögonen för det som finns lokalt.
– Det som vi syftar till att göra är att stödja hållbarhet, och med det här kan man stödja hållbarheten på lokal nivå, säger Ina Andersson.