– Demokratiutredningen 2014 visade klart att det finns en väl förankrad demokrati i Sverige, men också många brister. Inte alla får tillgång, sa Pierre Mesure när Digidem Lab gästade lärandelunchen.
Digidem Lab började som en ideell förening 2016, idag är de sju anställda.
Det var 2014 som regeringen genomförde Demokratiutredningen. Några av slutsatserna var att demokratin brister på flera punkter, även om den är väl förankrad i Sverige i stort. Som ett resultat startades Digidem Lab 2016, som en ideell förening med målet att testa digitala verktyg för ökat medborgardeltagande.
Pierre Mesure jobbar för Digidem Lab. På Malmö Tillsammans lärandelunch förklarade han exakt var demokratin brister, och hur de jobbar för att åtgärda det.
– Demokratiutredningen 2014 visade klart att det finns en väl förankrad demokrati i Sverige, men också många brister. Inte alla får tillgång. Utrikesfödda och kvinnor har sämre inflytande.
Digidem Labs arbetssätt består av ett antal steg och pelare – resa och studera andra städer för att se hur de jobbar för ökat medborgardeltagande, testa verktyg tillsammans med medborgare, utbilda tjänstepersoner samt genomföra dialoger med medborgare och tjänstepersoner. En del av arbetet är fokuserat på så kallad "civic tech", alltså framtagandet och testandet av digitala verktyg, skapade av, med och för medborgare, med målet att främja medborgardeltagande.
Sedan starten 2016 har Digidem Lab besökt, och arbetat med, flera städer runtom i världen – i både USA och Europa. I Sverige har de bland annat jobbat med medborgardialog, medborgarjury och medborgarbudget.
– Medborgarjury har aldrig använts i Sverige innan, men det är en metod som funnits i ganska många år. Den kan kopplas till hur man provade med demokrati i Grekland för 3000-3500 år sedan. Den bygger på en mekanism som är väldigt förankrad i demokratin, där ett slumpmässigt, men demografiskt representativt urval av befolkningen väljs ut för att diskutera en kommunal, regional eller statlig fråga, berättade Pierre Mesure.
Många av Digidem Labs projekt har fått stor genomkraft och resulterat i ökat engagemang, inte bara från medborgarna, men också från tjänstepersoner och politiker. Men det är en process som tar tid, eftersom det kan vara svårt att förstå varför det är viktigt att jobba med demokratifrågor.
– Det är en nyckelfråga. Om man inte förstår varför man involverar medborgarna så är det väldigt svårt att göra det. Det är vanligt när man jobbar med en ny kommun, att de säger att deras demokrati är representativ och redan fungerar bra, sa Pierre Mesure.
Dessutom, menar han, finns en rädsla hos tjänstepersoner att arbetet ska vara tidskrävande. Men något år in i arbetet brukar det snarare bli tvärtom – eftersom medborgarna själva tar tag i saker, istället för att lämna klagomål och önskemål och vänta på att någon annan ska ta tag i det.
– Då blir de glada när medborgarna blir mer aktiva i förändringen av sin stad.