Den första lokalekonomiska analysen i urban miljö

Malmö Tillsammans och Brf Ida har påbörjat en grön lokalekonomisk analys av kvarteret. Målet är att stärka föreningens cirkulära ekonomi och möta de lokala behoven.


Styrelsemedlemmar och boende sitter med i gruppen som arbetar med den lokalekonomiska analysen i föreningen.


I slutet av augusti träffades representanter från Malmö Tillsammans och Brf Ida för att inleda sitt arbete med en lokalekonomisk analys av kvarteret. Med i arbetsgruppen är även Sara Gottschalk, doktorand inom design och hållbarhet vid Malmö Universitet och Linnéuniversitetet. Att göra en LEA innebär att man kartlägger den cirkulära ekonomin inom ett område – med Sara Gottschalk i arbetsgruppen har arbetet dessutom fått en grön aspekt.


Den lokalekonomiska analysen utvecklades inom landsbygdsrörelsen för att stärka och synliggöra ekonomin i ett avgränsat geografiskt område. Genom att kartlägga och synliggöra köpkraften, resurserna, bytesbalansen och behoven i ett område kan man sedan se hur behoven kan uppfyllas med de resurser som redan finns lokalt. Att göra en grön LEA innebär att man dessutom tar hänsyn till hållbarhetsaspekten och kartlägger området utifrån dess klimatpåverkan och de boendes livsstil.


– Flätar man ihop den lokala kännedomen, behoven och resurserna, då kan man se var det överlappar, förklarar Nils Phillips, projektledare för Malmö Tillsammans.


Arbetet med Brf Ida är första gången som en lokalekonomisk analys testas i en urban miljö. Qasim Cheema är administrativ förvaltare i bostadsrättsföreningen och är spänd på vad arbetet kommer ge för resultat.


– Förhoppningen är att vi ska ta fram konkreta förslag och kunna utveckla området. Och även vara en förebild för andra bostadsrättsföreningar i Sverige – att visa att vi kan spela en central roll i samhällsutvecklingen, säger han.


Muralmålningen gjordes av den nya styrelsen som ett första steg i att lyfta Brf Ida efter en ekonomisk kris som drabbade föreningen för några år sedan.


Ambitionen är att ta fram en handlingsplan till årsskiftet. Rent praktiskt kan handlingsplanen sedan resultera i saker som fler verksamheter inom föreningen, eller att delningstjänster utvecklas för de boende.


Nils Phillips menar att Brf Ida är en bra kandidat för en LEA eftersom det är en förening som har många boende, mycket resurser och en stor köpkraft. Det finns också ett stort intresse för att arbeta mer hållbart och lokalt inom föreningen sedan den ekonomiska krisen uppdagades för några år sedan, då medlemmarna svindlades på miljontals kronor. Dessutom är Brf Ida en av de största bostadsrättsföreningarna i Sverige, med sina drygt 1 700 boende, vilket kan jämföras med en medelstor by på landet. I en by av den storleken skulle det finnas både frisörsalong, restauranger och butik, menar Nils Phillips.


– Varför har man inte det på Brf Ida?