De vill underlätta samverkan mellan universitet och idéburen sektor

Mer samverkan – det hoppas forskarna Jens Sjölander och Pål Brunnström kunna uppnå med sin nya rapport. Under en presentation på Nobel 21 betonar de vikten av mötesplatser, likt Nobel 21.

Jens Sjölander och Pål Brunnström presenterade sin nya rapport som de hoppas ska leda till en utökad och förbättrad samverkan.

Många vinster med förbättrad och ökad samverkan mellan akademin och den idéburna sektorn – det var budskapet som förmedlades när Malmö universitets Pål Brunnström och Jens Sjölander presenterade sin nya rapport ”Idéburen sektors samverkan med Malmö universitet”.

Under deras besök på Malmö Ideellas och Malmö Tillsammans hemvist Nobel 21 presenterade de fördelarna med en ökad samverkan mellan akademin och den idéburna sektorn – kompetenshöjning, kunskapsspridning, nytänkande samt ökad legitimitet för de idéburna föreningarna och därmed ökad genomslagskraft.

Pål Brunnström och Jens Sjölander beskriver i rapporten hur den idéburna sektorn har kommit att bli alltmer aktuell och central i arbetet att lösa samhällsutmaningar. Samtidigt har regeringen beslutat att högskolor och universitet också ska vara med och lösa de aktuella samhällsproblemen. Där, menar Pål Brunnström och Jens Sjölander, finns mycket att vinna och lära om akademin och den idéburna sektorn utökar sin samverkan.

Men idag finns ingen struktur eller ramar för hur denna samverkan enklast kan initieras eller för hur den kan se ut. Jens Sjölander beskriver ett av exemplen på problem som idéburna föreningar stöter på vid samverkan med universitet:

– Det ger ökad legitimitet, men också minskad autonomi.

Bland andra problem och utmaningar som måste tacklas nämner Pål Brunnström och Jens Sjölander skillnader i arbetssätt och språk – den idéburna sektorn och akademin saknar helt enkelt ofta en förståelse för varandra. Dessutom finns ett stort behov av fler mötesplatser.

Enligt Ivar Scotte, verksamhetsledare för Malmö Ideella, är mötesplatser som Nobel 21 värdefulla eftersom de ger möjlighet till samtal och idéutbyte i vardagen.

– Vikten av mötesplatser i allmänhet, och speciellt Nobel 21, är att idéburen sektor är bred och omfattande, så att ha tillfällen i vardagsmiljö att växla idéer och ha samtal är betydelsefullt, säger han.

För Ivar Scotte är det självklart att en sådan mötesplats ska skapas på en plats som ägs av idéburen sektor, så att akademin kan bjudas in till civilsamhället.

– Vi måste hitta ett sätt tillsammans med Jens Sjölander och Pål Brunnström, hur kan vi göra så att de och deras kollegor känner sig extra välkomna hit i vardagen?

För att komma vidare i samverkansarbetet har Malmö Universtets forskare tagit fram en rad råd och rekommendationer. Bland annat tycker Pål Brunnström och Jens Sjölander att man oftare ska föreslå för studenter att de ska skriva uppsatser om, och ha praktik på, idéburna organisationer och föreningar. Idéburna föreningar måste även bjudas in i akademin i större utsträckning, till exempel till evenemang och seminarium.

– Det finns en ”win-win-situation”, och det är kanske det som är viktigt att bära med sig, menar Jens Sjölander.

Läs mer: Tillsammans har Helamalmö, ABF Malmö och Malmö Universitet skapat kursen Social mobilisering på lokal nivå.

Lokal valuta ett verktyg för ett mer hållbart samhälle

En lokal valuta kan införas i Malmö för att uppnå en mer inkluderande stad, menar professorn Ester Barinaga vid Lunds universitet. Ina Andersson är projektmedarbetare på Malmö Tillsammans och ser gärna en lokal valuta på Östervärn.

Ester Barinaga från Lunds Universitet berättade om verktyget lokal valuta under Malmö Tillsammans lärandelunch.

Ester Barinaga är professor i entreprenörskap vid Lunds universitet och har forskat om lokal valuta. Under Malmö Tillsammans senaste lärandelunch berättar hon om hur lokal valuta kan användas för att uppnå ett mer hållbart och inkluderande samhälle.

– Det finns tre funktioner som vilken ekonomi som helst behöver. Idag uppfylls de av samma valuta, förklarar hon.

De tre funktionerna som pengar behöver uppfylla i en fungerande ekonomi är att fungera som räkneenhet, bytesmedel och för att förvara värde. Ester Barinaga menar att historiskt sett har dessa funktioner uppfyllts av olika valutor. Problemet när det bara finns en valuta är att människor uppmuntras att spendera pengar för att pengarna ska cirkulera och få ekonomin att gå runt, vilket inte är hållbart till exempel vid en ekonomisk kris.

De första lokala valutorna infördes just i samband med en ekonomisk kris, nämligen den stora depressionen på 30-talet. Det visade sig framgångsrikt och ledde till att samhällen kunde blomstra trots den ekonomiska krisen i omvärlden. Sedan finanskrisen 2008 har flera städer runtom i världen infört lokala valutor.

– Ju mer pengarna cirkulerar desto mer ekonomisk aktivitet finns, säger Ester Barinaga.

– Så fort valutan cirkulerar väldigt kort tid blir det läckage. Man försöker få pengarna att cirkulera lokalt.

Med läckage syftar hon till när pengarna försvinner från den lokala marknaden, till exempel till utlandet. Vid en undersökning i en stadsdel i Barcelona visade det sig att en euro bara cirkulerade lokalt i två till tre dygn. En valuta som bara går att använda lokalt skulle därför innebära en större cirkulation av pengar som stannar inom staden eller stadsdelen, och därmed en mer hållbar ekonomi.

Ester Barinaga ser flera möjligheter till en lokal valuta som skulle kunna användas i stadsdelar i Malmö. I praktiken skulle det kunna leda till mer levande och hållbara stadsdelar, där fler blir inkluderade i den lokala ekonomin.

– En lokal valuta som är väldigt stark, designad för att bygga en inkluderande stad, förklarar hon.

Ina Andersson jobbar på Sensus och är projektmedarbetare i Malmö Tillsammans fokusgrupp för området Östervärn. Hon berättar att de är i ett tidigt idéstadie där de ser över möjligheten att införa en lokal valuta i området.

– Det är ett sätt att hålla pengarna inom lokalområdet. Om till exempel en handlare alltid har köpt sin honung i Norrköping, och om det plötsligt går att köpa med lokal valuta från en biodlare på Östervärn, säger hon.

En lokal valuta skulle kunna användas på specifika evenemang eller på specifika platser, där aktörer har sagt ja till att medverka. För de boende finns flera fördelar med en lokal valuta, förklarar hon.

– De exempel som finns har påvisat det här med social sammanhållning. Det stärker det sociala nätverket i ett område, man pratar med nya människor och får upp ögonen för det som finns lokalt.

– Det som vi syftar till att göra är att stödja hållbarhet, och med det här kan man stödja hållbarheten på lokal nivå, säger Ina Andersson.

Embassy of Sharing

Den 13 oktober bjuder vi in Sten Lindquist från Midroc som berättar om stadsutvecklingsprojektet Embassy of Sharing.

Länk till zoom: https://us06web.zoom.us/j/81340178614?pwd=UC93NXNjN3phVkJCUC9yYUI1WHVXUT09

Länk till anmälan: https://forms.monday.com/forms/534bdad9470d8c66b178c2e56b211ea9?r=use1